- Man förlorar känslan för farten. Hörseln försämras vilket gör att man pratar högre.
- Reaktionsförmågan försämras och reaktionstiden blir längre.
- Stoppsträckan blir längre då reaktionerna är långsammare.
- Koordinationen försämras. Samordningen av muskelrörelserna blir sämre och långsammare.
- Självkritiken minskar och man blir ouppmärksam. Märker inte tröttheten, risk för insomningar.
- Man överskatta sin förmåga vid möten och omkörningar.
- Synen påverkas. Avståndsbedömningen blir sämre. Risk för dubbelseende. Känslig för bländning. Försämrat mörkerseende. Tunnelseende.
- Blodet blir mer tunnflytande vilket gör att man löper större risk att förblöda vid en trafikolycka, och även en högre risk för rubbningar i hjärtats rytm och hjärtstillestånd.
Alkohol försämrar reaktionsförmågan. Om det till exempel springer ut en älg på vägen måste föraren snabbt kunna bromsa för att undvika att krocka. Om föraren är påverkad av alkohol försämras reaktionsförmågan och föraren kan inte lika snabbt få stopp på bilen och risken för att krocka ökar.
Dessutom försämras avståndsbedömningen av alkohol. Det gör det svårare att klara möten och omkörningar. Vidare påverkar alkohol mörkerseendet och förmågan att se det som händer vid sidan av vägen. Påverkade förare är inte heller lika uppmärksamma på trötthetssymptom och riskerar därför att somna vid ratten.
Även vid låga promillehalter påverkas körförmågan. I en test med elitslalomåkare visade det sig att åtta av nio åkare försämrade sina resultat i slalom när de druckit små mängder alkohol. Både i slalom och vid bilkörning krävs snabba beslut, snabba reaktioner och koordinerat handlande. När slalomåkarna ovetandes hade druckit alkohol ökade till exempel antalet omkullkörningar från cirka tio procent till cirka 40 procent.
Utöver ovanstående kan alkohol vara den faktor som gör att en bilförare glömmer nödvändiga åtgärder såsom att tända lyset, titta i backspegeln, stanna vid en stoppskylt eller använda blinkers.