Drickandets olika drivkrafter

Dimensionerna beskriver alkoholdrickandets olika drivkrafter

Alkoholdrickandets fyra dimensioner beskriver de drivkrafter som ligger bakom de olika roller som alkoholdrickandet spelar i människornas liv.

Varje dimension består av ett antal underliggande variabler (alkoholtypologins 60 frågor) som samvarierar på olika sätt. När två eller flera variabler ökar/minskar samtidigt finns det en underliggande dimension som binder samman och förklarar denna utveckling

De fyra dimensionerna

Alkoholdrickandets första dimension, som handlar om alkoholdrickandets grundläggande värde: att tillföra något positivt (bruket) eller att ta bort något negativt (missbruket).

Den andra dimensionen har sitt focus på njutning och identitet: Vin- och matkulturens betydelse för den personliga identiteten: hör mat och alkohol ihop eller inte?

I den tredje dimensionen tar man ställning till samhällets roll: fler eller färre restriktioner?

Den fjärde dimensionen handlar om alkoholdrickandets betydelse för feststämningen: stor betydelse eller liten betydelse?

Alkoholtypologins första dimension

Alkoholtypologins första dimension handlar om alkoholdryckernas (alkoholens) grundläggande värde: att tillföra något positivt; njutning, stämning, smakupplevelse… eller att ta bort något negativt; döva, fylle ett tomrum, komma bort ifrån, bli någon annan…

Lägga till något positivt: Man ser alkoholdrycken som ett redskap för att på olika sätt manipulera individens sinnesstämning (komma i form, komma i stämning, få smakupplevelser, känna njutning) för att underlätta individens relationer till andra människor. Det handlar om att förbättra den normala nivån

Ta bort något negativt: Här ser man alkoholdrycken som ett redskap för att döva något, komma bort från något, fylla ett tomrum, bli någon annan… Alkoholen blir en sorts ångestdämpande faktor som hjälper individen att fungera genom att komma upp på en "normal" nivå. Alkoholen blir därmed också ett redskap för individen att hantera och manipulera relationen till sig själv.

Alkoholtypologins andra dimension

Den andra dimensionen handlar om vin och matkulturens betydelse för den personliga identiteten: Är vin och mat i huvudsak föda och dryck eller är det också ett uttryck för något annat?

Liten betydelse för den personliga identiteten: Man anser inte att ett gott glas vin tillhör livets glädjeämnen. Det finns oftast ingen naturlig koppling mellan vin och mat; alkohol och mat hör inte riktigt ihop. Att koppla samman vin och mat kan ibland t.o.m uppfattas som lite "fisförnämt".

Stor betydelse för den personliga identiteten: Man ser vin och matkulturen som ett redskap för att förtydliga och förstärka den egna identiteten i relationen med andra människor. Man kan göra detta på olika sätt: bli respekterad genom att visa kunskap och kompetens, bli omtyckt genom att skämma bort människor och bli accepterad; vin och matkulturen blir en social inträdesbiljett.

Alkoholtypologins tredje dimension

Den tredje dimensionen handlar om vilken syn man har på de alkoholpolitiska restriktionerna: Är man en förespråkare för mer restriktioner, tycker man att det är bra som det är eller tycker man att det finns alldeles för många restriktioner?

Mer restriktioner: Man har en kritisk inställning till den svenska alkoholpolitiken; det är alldeles för lätt för ungdomar att få tag på alkohol. Samhället borde mer aktivt begränsa tillgängligheten på alkohol i alla dess former. Bakom dessa åsikter finns ofta uppfattningen att det är samhället (kollektivet), snarare än individen, som har ansvaret.

Mindre restriktioner: Man anser att det finns alldeles för mycket alkoholpolitiska restriktioner. Starköl, vin och sprit borde få säljas fritt i livsmedelsbutikerna. Man anser också att det borde vara tillåtet att bränna sprit till husbehov. Bakom dessa attityder finns ofta också uppfattningen att individen i större utsträckning skall ta ansvar för sina handlingar.

Alkoholtypologins fjärde dimension

Alkoholtypologins fjärde dimension handlar om alkoholdryckens betydelse för hur man upplever en feststämning och vilken roll alkoholen spelar i detta sammanhang.

Liten betydelse: Alkohol och umgänge hör inte ihop: "Man kan ha roligt utan sprit". Att dricka alkohol för att komma i rätt sinnesstämning upplevs som ett sätt att manipulera sig själv, och det vill man inte. De äkta känslorna kan försvinna.

Stor betydelse: Man betraktar alkoholen som ett redskap för att, ta bort hämningar, ta bort nervositet och slappna av. Alkoholen bidrar också till att ge feststämning. Man är oftast väl medveten om alkoholens negativa effekter dagen efter, men man är beredd att ta en kalkylerad risk. Man kan också säga att alkoholen i det här sammanhanget blir ett redskap för att underlätta relationen mellan människor.